nr Hinner alla med it-tåget? - PDF Free Download (2023)

Transkript

1 nr Hinner alla med it-tåget?

2 Innehåll nummer 2-3:2010 Spelet om biblioteken vinnare och förlorare 3 Finspång blev nästan överkört av det digitala tåget 4 Då har det ju skapats en marknad där vi från studieförbunden kan komma in 5 Lokala exempel ska få fler med på det digitala tåget 6 Strategi för ökad e-delaktighet 7 Det är taskigt att skapa ett samhälle som inte alla kan vara delaktiga i 8 Svenskt bredband i världsklass men hur? 9 Gun från Mjölby blev det goda exemplet i riksdagen 9 Gratis baskunskap har ett pris 10 Politikerna om digitala klyftan 11 Personligt av Anna Bernemalm 12 Ny i Östergötland med biblioteket som ett stöd 13 Åtvidabergs bibliotek först med RFID-teknik 14 Fler bibliotek är på gång med radiovågor 14 Mjölby satsar med biblioteksplan 15 Ministern var där, alla var där och Thomas skrev i sin mikroblogg så här 16 Lärmiljö gav oväntat mervärde 18 Politikerna om bemannade skolbibliotek 19 Spelet om biblioteken 20 Förtidsrösta på biblioteket 22 Äntligen nya lokaler 22 Politikerna om bibliotekens roll 23 Bara Barn på bibblan från idé till verklighet 24 Politikerna om barns läsning 25 Norrköping prisas för Salongen 26 Ladda ned-konferensen 23 april 26 Ladda ned låtar lagligt med Musikwebb 27 Linda Göth: Utbudet är riktigt bra 27 Sveriges största artikelarkiv hemifrån 27 Digital tillgång till kulturarvet i Linköpings stadsbibliotek 28 Östgötabibliotek till glädje i Spanien 30 E-boklånen ökade med 30 procent 30 Guide till Östergötland i litteraturen 31 Hallå i e-posten, Marie Westrin, utvecklingschef på Ericsson 31 Ladda ned-konferensen 23 april 32 Digitala bokbussen liknar inget annat 32 Bilden av biblioteket i 250 intervjuer 33 Skärpta formuleringar föreslås i bibliotekslagen 33 Huggsexa eller inte om kulturen vem ska få hålla i pengapåsen? 34 Tretton bibliotekssystem ska bli ETT 35 En slutrapport läcker som en karamell 36 Dyslexiprojektet Allt genast snart går det att ladda ner talböcker dygnet runt 37 Östgötsk Daisybok nummer 50 klar 38 Ladda ned talbok med Student Direkt 38 Personligt av Lars-Erik Johnsson 39 Linköping nominerat till bästa lättlästa bibliotek 39 Ansvarig utgivare: Kerstin Olsson, länsbibliotekarie Redaktör: Agneta Hagelin Layout: Okidoki Kommunikation Manusstopp för nr 4 av Biblioteken i Östergötland den 18 oktober Välkomna med artiklar från biblioteken i länet! Skicka artiklar på högst 500 ord till ansvarig utgivare per e-post. Innehållet i varje artikel svarar insändaren själv för. Omslagsbilder: Foto framsida: Agneta Hagelin

3 Spelet om biblioteket vinnare och förlorare Kerstin Olsson, länsbibliotekarie LEDARE Förhoppningsvis är det inte tärningen som styr biblioteken. Men ibland kan man få för sig det. Särskilt när man ser hur ojämlik tillgången till bibliotekstjänster är i landet. Och i Östergötland. Tillgång till fri information är en demokratisk nödvändighet. Att främja den fria åsiktsbildningen är en ny formulering i förslaget till ändringar i bibliotekslagen som jag gillar. Det kräver både bredd och djup i kunskap och kompetens, i verksamhet och medier, generösa öppettider och en fungerande infrastruktur för hela landet. Det får inte vara ett spel med tärningar. Det kräver samordning och strategi både nationellt, regionalt och lokalt. Av medspelarna. Kungen Vilka är intresserade av spelet om biblioteket här i Östergötland? Kungen? Ja, jo, till slut. Kungliga biblioteket, KB, får nu det nationella uppdraget att utveckla och samordna biblioteken i landet. För att alla medborgare ska ha tillgång till bra bibliotek. Genom en utbyggd infrastruktur av jämlika bibliotek och utveckling av gemensamma tjänster. Det kräver utveckling och en bra infrastruktur även regionalt. Regionalt har vi jobbat hårt för att få en aktiv medspelare på nationell nivå. Kungen får representera skattkistan och alla styrande politiker och beslutsfattare som inser att bra bibliotek är bra för folket i alla möjliga sammanhang. Litteratur, lärprocesser, överbrygga digitala klyftor, kulturarv, gemenskap, läslust, underhållning och nöje i en livslång relation, folk + bibliotek = sant. Folket Medborgarna, invånarna, användarna, icke-användarna. Alla bidrar till utveckling eller kräftgång. Ju aktivare låntagare desto bättre bibliotek. Inte som i spelet på mittuppslaget, när man hamnar i Linköping och får uppmaningen: Lägst bemanning i Sverige. Stå över ett kast och hjälp till. Utan snarare som efterfrågar och använder olika bibliotekstjänster. Men då måste det ju också finnas öppettider och medier och bibliotekstjänster. Östergötland ligger näst sist t.ex. när det gäller tillgång till barnböcker och näst sist när det gäller lån av barnböcker. Kan det ha något samband? Östergötland lånar in 8 gånger fler fjärrlån från resten av Sverige än vad man lånar ut till övriga landet. Av brist på medel och medier. Och trots fritt flöde i lån av varandra. Och bibliotekarierna och alla andra som jobbar på biblioteket. Alla vinner! Ja, det skulle vara kul att kunna säga det. Det fanns en idrottspedagogik på nittitalet som gick ut på att ingen blev förlorare. Vi får läsa på. Hur man gör. I dagens snabba utveckling med nya medier och nya användarmönster finns tyvärr både vinnare och förlorare. Det krävs nya kompetenser på flera områden, sociala medier, pedagogik, handledarskap, interaktionsdesign, språk, teknik. Katalogkompetens har fått ett uppsving nu när man skapar appar till telefonerna. Då behövs gediget bibliotekariejobb i botten minsann. och Facebook :-) Det händer mycket på de östgötska biblioteken trots pengabrist. Om det finns det mycket att läsa i det här numret. Finns det inga pengar på hemmaplan får man fiska i projektkistan och se om man får napp. Nya grupper poppar upp på Facebook hela tiden, nu senast Gemensamt biblioteksdatasystem, med frågan Hur får vi alla att älska ett gemensamt biblioteksdatasystem? I nästa nummer av den här tidskriften kanske vi vet ;-). Foto: stock.xchng BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 2-3:

(Video) RAID SHADOW LEGENDS LIVE FROM START

4 Finspång blev nästan överkört av det digitala tåget Finspång kom igång sent med sitt lärmiljöprojekt och höll nästan på att bli överkört av det digitala tåget. En liten annons i början på året om gratis internetkurs ledde till över 100 samtal på en enda dag. Det kommer att ta en del av hösten att beta av de över 200 som anmälde sig Text och foto: Agneta Hagelin Bibliotekspersonalen i Finspång var fullständigt oförberedd på anstormningen. Intresset för e-kampanjen under hösten 2009 var ju inte jättestort, så vi var inställda på att få igång en, kanske två grupper, säger Nina Wester, projektanställd biblioteksassistent. I efterhand kan hon och bibliotekschefen Marie Sääf småle åt den smått kaotiska inledningen. Nu tuffar man metodiskt på med grupp efter grupp, även på biblioteket i Rejmyre dit de bärbara Finspångsdatorerna flyttas vid behov. Varje kurs är uppdelad i fyra steg och pågår i fyra veckor. Deltagarna får lära sig att kunna hantera datorn, skriva, bekanta sig med internet och e-post. Utvärderingarna som deltgarna gjort visar att de små grupperna uppskattats, liksom det långsamma tempot. Det har fått ta tid att lära från grunden. Många har också konstaterat att biblioteket är en trygg miljö. Det är verkligen på en basic nivå, den allra första bekantskapen med något som många blir hänvisade till utan att veta vad det är. Jag tror vi fångat upp dem som inte vågar eller haft en tanke på att gå till ett studieförbund, men som nu kan vara beredda att gå vidare, menar Nina Wester. I Finspång har det kommit kritik om att gratiskurserna är illojal konkurrens mot andra som säljer samma tjänster. Vi har fått projektpengar för att hålla just gratiskurser som ska ge alla möjlighet att ta del av det digitala samhället. Vi bjuder in andra aktörer, både företag och studieförbund, att använda sig av vår lärmiljö och nå den här nya målgruppen, kommenterar Marie Sääf. Vems skyldighet är det egentligen att lära medborgarna att hantera samhällets e-tjänster på nätet? Marie Sääf anser att ansvaret ligger hos dem som skapar tjänsterna. Och det gör ju faktiskt många kommuner. I vissa fall till och med krävs det att föräldrar har e-post för att kunna kommunicera med skola och barnomsorg. Då är de kommunala biblioteken naturliga lärmiljöer. Vi har visat hur stort behovet av kunskap är. Alla hänvisar till medborgarservice som finns på nätet, men om inte alla kan använda den, då är det ju ingen service, slår Nina Wester fast. Men biblioteken är inte en självklar lösning för alla. Vinstdrivande företag och organisationer som vill att kunderna ska använda e-tjänster måste ta eget ansvar. Hon nämner banker som ett tydligt exempel. Att hänvisa folk till gratiskurser på biblioteket är inte okej. Jag vill inte ansvara för Agdas räkningar, det är känsligt för alla. Vid årsskiftet tar projekttiden för internetkurserna slut, vad händer sedan? Kommer det att finnas pengar till lärmiljön och introduktion för fler Finspångsbor? FOTNOT. I Boxholm har Danske Bank hyrt in sig i bibliotekets lokaler för att utbilda sina kunder i att sköta bankaffärerna på nätet. Deltagarna är inga nybörjare, flera har först fått grunderna i exempelvis mushantering via bibliotekets kurser. 4 BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 2-3 : 2010

5 Då har det ju skapats en marknad där vi från studieförbunden kan komma in Internetguidning för nybörjare på biblioteken i länet har varit kolossalt populärt. Sedan oktober 2009 har cirka nybörjare nappat på erbjudandet att få lära sig grunderna i att hantera mus, tangentbord och sedan ta de första stegen ut på internet. Och när man väl har börjat så vill man bara fortsätta. Text: Anne Hederén, Länsbibliotek Östergötland Foto: stock.xchng Genom projektet Nytta och Nöje på nätet: Internetguidning på östgötabibliotek har biblioteken fått extra medel från Stiftelsen för Internetinfrastruktur.SE för att pröva olika former av internet-guidning. Syftet är att se hur biblio teken kan bidra till att öka den digitala delaktigheten och se hur resurserna kan användas på bästa sätt. Ett annat syfte är att se hur samarbetet med studieförbunden kan utvecklas. Gemensamt för alla aktiviteter är att det är utan kostnad för deltagarna och takten är anpassad. Nybörjarens behov står i centrum. Behovet är stort Olika koncept prövas. Möjligheten att få individuell handledning, som utvecklats av Norrköpings stadsbibliotek, är mycket efterfrågad. Kölistorna har varit långa till både bibliotekens korta kurser och de längre studiecirklarna i samarbete med studieförbund. Behovet är mycket stort, men en sak verkar vara viktig att det är gratis i det första steget. Alla deltagare ombeds besvara en utvärdering, i stort sett alla är mycket nöjda med innehåll och genomförande, men de vill lära sig mer De som inte har skaffat egna datorer börjar använda bibliotekets. Många vill ha fler kurser. Och när man väl har fått upp ögonen för allt som internet kan användas till då är många också beredda att betala. Slussas till studieförbunden Biblioteken marknadsför studieförbundens utbud till deltagarna i de grundläggande aktiviteterna. Man länkar också till studieförbundens webbsidor från biblioteken. En väg är att deltagarna kan slussas direkt till studieförbundens betalcirklar som utan kostnad kan hållas i bibliotekens lokaler. Studieförbundet Sensus har utformat fortsättningskursen Hitta på internet som tar vid där bibliotekets upplägg slutar. Kursen erbjuds i Finspång och Söderköping till hösten. Kristoffer Sundh, verksamhetsutvecklare på Sensus, ser många möjligheter i samarbetet med biblioteken: Om det finns ett motstånd kan man bryta det genom att erbjuda något som är riktigt grundläggande och gratis. Det är ju vad biblioteken har gjort. När folk sedan inser hur internet kan hjälpa dem och vill lära sig mer, då är man också villig att betala. Då har det ju skapats en marknad där vi från studieförbunden kan komma in med vårt kursutbud. Vi har ju heller inga egna lokaler i de mindre kommunerna så det är väldigt bra att kunna använda bibliotekets lokaler och datorer. BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 2-3:

6 Lokala exempel ska få fler med på det digitala tåget Lena Johansson, Boxholms bibliotek Foto: Agneta Hagelin Lokala insatser för ökad digital delaktighet är ett måste och det politiska ansvaret måste upp på en högre nivå. Det är några slutsatser som drogs vid en östgötsk samling med goda exempel från länet och en diskussion om hur samarbetet för att minska digitala klyftor kan utvecklas vidare lokalt, regionalt och nationellt. Text: Anne Hederén, Länsbibliotek Östergötland Den 28 april kunde man följa seminariet Hur får vi alla med på det digitala tåget, via webb från Folkbildningsrådet. I Linköping genomfördes en lokal samling med ett 40-tal personer från bibliotek och folkbildning samt förtroendevalda från kommuner och regionförbund. Utgångspunkt var att närmare tre miljoner människor över 16 år i Sverige fortfarande inte använder internet och e-tjänster eller gör det mycket sporadiskt. Moderator Mikael Andersson presenterade ett förslag till gemensam strategi där representanter för bibliotek och folkbildning lyfter fram digitalt utanförskap som ett gemensamt problemområde. I IKT-strategin uttrycks att den så kallade digitala klyftan är ett stort demokratiskt bekymmer som kräver insatser. Frågan om lokala insatser för ökad digital delaktighet kan inte ligga på kulturnämnderna, den måste lyftas till kommunstyrelsernas bord, det är där vi kan ta de nödvändiga ekonomiska besluten, menade Anders Eksmo, kommunalråd i Söderköping, i den avslutande diskussionen. Lena Johansson, bibliotekschef från Boxholms kommun, berättade i sitt lokala exempel om studiecirklar i samarbete med studieförbundet Medborgarskolan. I samarbete, med biblioteket som bas, kan även en liten kommun erbjuda kostnadsfria aktiviteter för att lära ut och inspirera till internetanvändning, det har vi lyckats mycket bra med. Många har stått i kö för att lära sig det grundläggande. Tomas Lindgren från ABF Östergötland berättade om datastudior med bärbara datorer, mobilt bredband och trådlös router som ABF erbjuder enskilda, föreningar och till exempel filialbibliotek. Marie Eriksson från Söderköpings bibliotek beskrev hur man tack vare denna möjlighet kan erbjuda grundläggande internetcirklar i ABF:s regi på de små filialerna i Mogata och Östra Ryd. Biblioteket har stått för kursupplägg och cirkelledare. Mats Holm från Liljeholmens folkhögskola i Rimforsa, Kinda kommun, beskrev ett koncept med allmän linje på distans. En studieform som förutsätter vissa grundläggande kunskaper och där det kan vara väldigt värdefullt att det finns någon form av lokalt stöd. Mats Holm såg här biblioteken som en möjlighet både som offentlig lokal att studera i och för visst individuellt stöd. Länsbiblioteket och Bildningsförbundet Östergötland stod för arrangemanget. 6 BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 2-3 : 2010

7 Strategi för ökad e-delaktighet Det krävs mod och styrka att skapa hängrännor och utveckla samverkan mellan organisationer och system som har skilda styrsätt, skilda uppdragsgivare och skild budget. Text: Ann Wiklund, nationell samordnare IKT-lyftet Inte desto mindre är det just detta vi gett oss i kast med i projekt IKT-lyftet. Att samverka för att öka e-delaktigheten och på så sätt minska den digitala klyftan är vår gemensamma strävan. I IKT-lyftets nationella nätverk ingår ett stort antal organisationer och myndigheter och vi ser samma sak: den digitala klyftan är snarare en digital sprickbildning, som skär tvärs igenom åldrar och grupper. Vardagen blir tyngre Cirka 1,7 miljoner människor kan inte använda internet och e-tjänster. Det är ett allvarligt problem i ett samhälle som blir allt mer digitalt. Och det är problem för individen. Har du inte kunskaper om hur du kommer åt myndighetsinformation och servicetjänster via internet, är du kanske inte så anställningsbar trots att du är ung. Och vardagen blir tyngre när man måste hitta omvägar för att kunna använda offentliga tjänster. Stöd finns Den nationella nivån i IKT-lyftet finns för att stödja och underlätta det arbete som måste göras regionalt och lokalt. Vi håller kontakt med varandra för att dra nytta av varandras kunskaper, erfarenheter, material och kontaktnät. Vi hjälps åt att visa på behovet av ett nationellt IKT-lyft när vi talar med våra styrelser, myndigheter och departement. Och vi pekar på att bibliotek, folkbildning och lärcentra finns överallt vi täcker hela Sverige! För att ge inspiration till dialog och samverkan främst regionalt har vi tagit fram ett diskussionsunderlag Strategi för ökad e-delaktighet. Texten bygger på de diskussioner vi haft i det nationella nätverkets arbetsmöten och vi har tänkt oss att det kan användas på många sätt, till exempel vid projektansökningar och när man vill formulera överenskommelser eller policy om samverkan på olika nivåer. Därför är detta inte något statiskt dokument, utan kan och bör förändras och utformas alltefter behov där det används. Ett sätt att vidareutveckla diskussionsunderlaget kan vara att samla ihop synpunkter från diskussionstillfällen runt om i landet och förändra i en gemensam text som alla kan följa. Tillsammans är vi starka! Det kan vara en spännande process men kanske onödigt tungrodd och omständlig. En annan väg kan vara att varje län/region hanterar sin egen version av texten, bygger och använder den som det passar bäst just där och låter den ligga tillgänglig på webben. Det gäller att använda text och energi på bästa sätt för att få ut mesta möjliga. Den nationella arbetsgruppen har tillsatt en liten beredningsgrupp som ska fundera över detta så att vi kan skicka ut gemensam information i september. Beredningsgruppen ska också arbeta med frågan om ett gemensamt formulerat mål för hela IKT-lyftnätverket som bygger på de uppdrag vi redan har när det gäller e-delaktighet. En utmaning men en stark och tydlig hängränna som signalerar till alla nivåer: vi samverkar i ett IKT-lyft för vi är starka tillsammans! Digital delaktighet hett ämne på Eurocities konferens Text: Anne Hederén, Länsbibliotek Östergötland Den 9-11 juni samlades ett sextiotal tjänstemän och politiker från Europas städer i Linköping. Syftet var att diskutera hur man kan skapa den hållbara och attraktiva staden med maximala förutsättningar till delaktighet för innevånarna. Anledningen var att Linköpings kommun stod värd för EUROCITIES årliga sommarmöte på temat How to plan and build the inclusive, sustainable and desirable city. En del av konferensen ägnades åt hur den digitala delaktigheten i samhället kan ökas. Goda exempel från de olika länderna speglades, däribland östgötabibliotekens satsning på internetguidning och samarbete med studieförbund. BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 2-3:

8 Digitala klyftaner Det är taskigt att skapa ett samhälle som inte alla kan vara delaktiga i Text: Birgitta Hellman Magnusson, Länsbibliotek Östergötland Det här handlar om min svärmor, min pappa, min pensionerade granne, min väninna på landet, min autistiska son och vår vän Ali, flykting från Somalia. Av olika skäl har de ännu inte kopplat upp sig. Inte för att de inte vill, utan för att de antingen inte har råd, inte vet hur man gör eller inte har tillgång till internet där de bor. Självklart måste samhället se till att de får det stöd som behövs lösningen finns på landets alla folkbibliotek! Det är NU det sker den stora dramatiska övergången till informationssamhället som kommer att påverka vardagslivet för alla människor i Sverige. Det är NU vi måste ställa om hela samhället till den digitala tidsåldern. Till det kunskapsintensiva samhället, där internet är själva blodomloppet i samhällskroppen. Så klart att alla människor ska med på den digitala resan, hur skulle det se ut om en massa människor blev kvar på perrongen? Det är taskigt att skapa ett samhälle som inte alla kan vara delaktiga i! Vi måste självklart ställa oss frågan: hur får vi med dem som står utanför och av olika anledningen inte själva hoppar på IT-tåget? Svar: Det handlar om att inspirera människor att våga prova det nya, att det ska vara gratis, och att den nya tekniken finns tillgänglig i offentliga miljöer. En hel värld bara några klick bort! Upplev internet som en källa till kunskap, gemenskap och nöjen. Upptäck att det är enkelt och roligt! Det var budskapet som biblioteken i Östergötland gick ut med i höstas. Responsen från allmänheten blev mycket stor. Många ville ta chansen att prova på den moderna informationstekniken på biblioteken. Lära sig från grunden; hur man hanterar musen, skaffar sig en e-postadress, hittar intressanta sidor på nätet. Dessa avgiftsfria internetkurser för nybörjare har sedan dess lockat över tusen östgötar till biblioteken. Att biblioteken har lyckats inspirera människor att våga prova den nya tekniken, är orsaken till att östgötakampanjen har blivit så framgångsrik och har också synliggjort behoven. Den stora utmaningen samhället står inför idag är att inspirera och övertyga människor om att internet har blivit vardag, och att alla behöver lära sig grundläggande digital kompetens. Här behövs en genomtänkt strategi från samhällets sida för hur man ska nå ut med digital kunskap till alla de människor som idag står utanför informationssamhälle. Vi skulle aldrig acceptera att nästan två miljoner vuxna i vårt samhälle inte kunde läsa, att de var analfabeter. Vi inser att en levande demokrati förutsätter att människor har läsförmåga, kan inhämta information och bilda sig en egen uppfattning om saker och ting. Det behövs en nationell satsning för att bekämpa den digitala analfabetismen. Foto: stock.xchng UNESCO:s manifest för folkbiblioteken slår fast, att medborgarnas eget deltagande i utvecklingen av demokratin är beroende av en fri och obegränsad tillgång på kunskap, tankar, kultur och information. Det är därför vi har folkbibliotek. Det var länge sedan bibliotek bara var ett hus med böcker. Numera finns alla medier på biblioteken, och självklart även internet och bredband. Alla bibliotek, även den minsta lilla filial, har idag kopplat upp sig och erbjuder fri tillgång till innehållet på nätet. Här finns också kunnig personal som är proffs på att hjälpa människor att söka information. Självklart är det bibliotekens uppgift att bidra till ett informationssamhälle för alla. Men uppdraget att biblioteken på bred front ska hjälpa människor att hantera informationstekniken behöver förtydligas. Det behövs öronmärkta medel till IT-kurser och en satsning på att skapa digitala lärmiljöer på alla bibliotek. Då kan biblioteken bli en strategisk resurs i IT-samhället för att höja medborgarnas digitala kompetens! FOTNOT. Krönikan publicerades ursprungligen som ett debattinlägg på stiftelsen.se, där den kan läsas i sin helhet. 8 BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 2-3 : 2010

9 Svenskt bredband i världsklass men hur? Digitala klyftan Riksdagen har sagt ja till ett nytt delmål inom det IT-politiska målet: Sverige ska ha bredband i världsklass. Dessutom bör alla hushåll och företag ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. De politiska blocken är inte överens om hur den digitala klyftan ska minskas. Text: Agneta Hagelin Enligt regeringen ska målet i första hand uppnås via väl fungerande marknader. Det betonas till exempel att god tillgång till elektronisk kommunikation är en förutsättning för att man ska kunna verka som företagare i ett avlångt land som Sverige. Tekniksatsningar betonas också lokalt, i Linköping har bland annat centern lovat att investera 20 miljoner i nya bredbandsnät för att bygga bort den digitala klyftan. Den rödgröna oppositionen tycker att regeringen siktar för högt med målet om att bli världsbäst: Vi menar att det är orimligt, gränsande till ohederligt, att sätta ett så högt mål utan att lämna några egentliga besked om hur det ska nås, menade Socialdemokraternas IT-politiska talesman Désirée Liljevall i riksdagsdebatten den 26 maj. Oppositionen vill överväga särskilda insatser riktade mot skolbarn och lärare. Man pekar också på behovet av statliga medel till folkbildningsinsatser för att nå svenskar som står utanför det digitala samhället. Vidare vill oppositionen att samhället använder tekniken inom lokala mediecenter på bibliotek och skolor. Just modern teknik anses ha stor betydelse. Gun från Mjölby blev det goda exemplet i riksdagen Vi rödgröna vill ta ett ordentligt grepp om den digitala klyftan och låta alla svenskar få möjlighet att ta del av det digitala samhället. Så sade Désirée Liljevall (S) i riksdagens IT-politiska debatt där hon också lyfte fram Gun Nydahl, 78, från Mjölby, känd från östgötabibliotekens e-kampanj Internet för alla i höstas. Text: Birgitta Hellman Magnusson, Länsbibliotek Östergötland. Foto: Agneta Hagelin Socialdemokraternas IT-politiska talesman Désirée Liljevall träffade Gun Nydahl på Mjölby bibliotek i mars Désirée var inbjuden av Läns bibliotek Östergötland och Mjölby bibliotek för att höra mer om östgötabibliotekens satsning på gratis internetkurser för att öka den digitala delaktigheten. Hon fick också information om den uppmärksammade e-kampanen Internet för alla som genomfördes på östgötabiblioteken under oktober månad Gun Nydahl var kampanjens ansikte utåt och syntes på alla affischer, broschyrer och annonser. Det går inte att lära mormor något. I samband med besöket i Mjölby fick Gun Nydahl tillfälle att berätta för en Désirée Liljevall och Gun Nydahl träffades i Mjölby tidigare i år. inflytelserik riksdagspolitiker om hur hon upptäckte en helt ny värld när hon lärde sig att använda internet på biblioteket. Désirée Liljevall tog stort intryck av hennes berättelse och frågade om hon fick citera henne i den kommande IT-politiska debatten i riksdagen. Utdrag ur Désirée Liljevalls tal i riksdagen: 78-åriga Gun Nydahls barnbarn slet sitt hår när hopplösa mormor ställde femtioelva varför-frågor om internet och han till slut varken kunde eller orkade svara. Men mormor Gun Nydahl lät sig inte nedslås. Hon hade både vilja och nyfikenhet och visste att hon också skulle kunna lära sig att använda dator och internet precis som sina barn och barnbarn. Därför vände hon sig till kommunens bibliotek, Mjölby bibliotek, och fick hjälp av personalen att öka sitt digitala självförtroende. I dag mejlar hon ett par gånger i veckan och håller nu på att lära sig Skype, där hon kan se och tala med sina nära och kära på nätet. Barnbarnet har för övrigt fått äta upp det där med att det inte går att lära mormor något... BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 2-3:

10 Digitala klyftaner Gratis baskunskap har ett pris Alla ska kunna använda IT och hindrande kunskapsklyftor ska överbryggas. Så står det i den regionala utvecklingsplanen för Östergötland. Nu är det hög tid att förverkliga målet om ett informationssamhälle för alla. Text: Birgitta Hellman Magnusson, Länsbibliotek Östergötland Vad skulle det kosta att få alla östgötar att komma med på det digitala tåget? Enligt olika undersökningar är det cirka 30 procent av alla vuxna östgötar som står utanför informationssamhället på grund av att de ännu inte har kopplat upp sig. En del har aktivt valt att stå utanför, men merparten gör det ofrivilligt och orsakerna kan vara flera t.ex. rädsla, okunskap och ekonomiska skäl. Klassfråga Grovt räknat handlar det om cirka östgötar i vuxen ålder som av olika skäl ännu inte hoppat på IT-tåget. Hälften av dem som står utanför informationssamhället är pensionärer och hälften utgörs av människor i arbetsför ålder. Särskilt utsatta grupper är människor med funktionshinder, flyktingar, invandrare, arbetslösa, låginkomsttagare och lågutbildade. Internet är en tydlig klassfråga. Människor med låg inkomst och låg utbildning har betydligt sämre tillgång till ny teknik jämfört med medel- och höginkomsttagare. Samhällets ansvar Har samhället ett ansvar för att alla människor ska kunna känna sig delaktiga i informationssamhället? Ja, att främja ett informationssamhälle för alla är ett prioriterat mål för EU:s sammanhållningspolitik. Medlemsländer har också kommit överens om att aktivt arbeta för att minska de digitala klyftorna i samhället. I det regionala utvecklingsprogrammet för Östgötaregionen 2020 finns tydliga mål när det gäller den regionala IT-politiken. Under Infrastruktur och kommunikationer (Insatsområde 1) står det att inför 2020 ska regionen arbeta för att användning av IT är möjlig för alla och där hindrande kunskapsklyftor har kunnat överbryggas. Vad har då gjorts för att få med dem som står utanför och av olika anledningar inte själva hoppat på IT-tåget? Ja, konkreta åtgärder för att uppnå detta mål har hittills lyst med sin frånvaro. Däremot har biblioteken i Östergötland, tillsammans med folkbildningen, på olika sätt visat att de kan vara en strategisk resurs för ökad digital delaktighet i samhället. Gratis internetkurser Gratis internetkurser på biblioteken, där det finns IT-utrustade lärmiljöer, har visat sig vara en framgångsrik modell för att uppmuntra människor att våga prova den nya tekniken. Dessa avgiftsfria internetkurser för nybörjare har under året lockat över 1600 östgötar till biblioteken. Att biblioteken har lyckats inspirera människor att våga prova den nya tekniken, är orsaken till att östgötakampanjen har blivit så framgångsrik och har också synliggjort behoven. Satsningen har finansierats med projektmedel från Stiftelsen för internet infrastruktur (stiftelsen.se) totalt kr. Biblioteken har därigenom kunnat få ekonomisk kompensation för sin kursverksamhet. Kostnaden blir lite drygt 300 kr per deltagare. Kan den siffran tjäna som måttstock på vad det skulle kosta att få med alla östgötar på IT-tåget? Kanske handlar det om det dubbla, 600 kr, för att täcka hela kostnaden. 3-6 miljoner per år En storsatsning på ett IKT-lyft i Östergötland skulle kunna inbegripa ett erbjudande om gratis baskunskap till personer årligen. Kostnad: cirka 3-6 miljoner kronor per år. Om samhället anslår dessa medel, så skulle pengarna kunna sökas av biblioteken, folkbildningen och övriga aktörer för att anordna gratis internetkurser för allmänheten! Om samhället har ett ansvar för allas delaktighet, så är det förstås samhället som ska betala detta. Man kan se det som en investering i kunskap, en nödvändig kostnad för omställningen till den digitala tidsåldern. Foto: stock.xchng 10 BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 2-3 : 2010

11 Digitala klyftan Vad anser du om bibliotekens roll när det gäller att minska den digitala klyftan i samhället? Anders Carlsson (C), Valdemarsvik: Biblioteken har en viktig roll att fylla här tillsammans med de olika studieförbunden. Biblioteket ger en möjlighet att använda dator för dem som inte har någon och studieförbunden en utbildande roll i hur datorn kan användas. Inga-Arnell Lindgren (C), Ydre: Bibliotekets roll både som folkbildare och minskning av den digitala klyftan är mycket viktig! Inte minst de publika datorerna och möjligheten att få både hjälp och vägledning att använda dem. Minst lika viktig är det trådlösa nätverket som gör att du kan använda din egen dator på biblioteket, bara du fått veckans kod. Att allt är kostnadsfritt betyder mycket för att minska klyftan och öka tillgängligheten. Lennart Haraldsson (S), Åtvidaberg: Bibliotekets uppdrag är att fungera som kunskaps- och informationskälla. Nu finns fler och fler källor tillgängliga via internet. Det finns grupper i samhället som av ekonomiska, geografiska eller kunskapsmässiga skäl står utanför och är delvis utestängda från samhället. Genom att delta i bibliotekens satsningar för att minska den digitala klyftan kan de ta del av samhällsinformation. Bibliotek är ett av de offentliga rum som är avgörande för demokratin; mötesplats i tid och rum mellan människor och mellan människor och media, fristående från politiska och kommersiella intressen. Mattias Ottosson (S), Norrköping: Biblioteken har en viktig roll att fylla inom många områden och så också här. Många människor har ingen egen dator och då är ett bibliotek med generösa öppettider och stor tillgång till datorer, både för arbete och för nöje, ett bra komplement. Vi ställde frågan via e-post till kommunstyrelsens ordförande i respektive kommun i Östergötland. Kinda och Ödeshög har inte svarat. Tommy Palmqvist (S), Vadstena: Problemet med den digitala klyftan är att det är samma personer som inte läser eller besöker biblioteken som också drabbas av den digitala klyftan. Det är viktigt att vidga frågan till att se alla dem som av olika anledningar inte är med i samhällsutvecklingen så som de har rätt till. Det är samma människor som inte heller kommer på klassträffar, knappt på utvecklingssamtal och som har svårt att ge sina barn ett sådant stöd att de klarar skolan. Därmed får vi en ny generation som har svårigheter att ta för sig i olika sammanhang. Därför har biblioteken en viktig roll att i första hand leta reda på dessa personer och sedan öppna biblioteken så att de också känner sig bekväma i den miljö biblioteken har att erbjuda. Denny Lawrot (C), Finspång: Alla sätt att minska den digitala klyftan är positiv. Här har biblioteken en viktig funktion att fylla. Magnus Berge (C), Söderköping: Biblioteken har länge haft stor betydelse för att utveckla människors vana att använda internet och datorer i sin vardag. När vi byggde nya biblioteket i Stinsen för drygt 10 år sedan satsade vi stort på många datorplatser, vilket har varit en succé under åren. Biblioteken var tidigt ute med att datorisera katalog och utlåning och eftersom bibliotek är välbesökta samhällsinstitutioner har det säkert haft stor genomslagskraft. Biblioteken behöver också fortsätta att på olika sätt verka för att öka vanan att använda internet i fler sammanhang. Eva Isaksson Ribers (M), Motala: Biblioteken är en naturlig samlingsplats och spelar därför en viktig demokratisk roll att minska den digitala klyftan. Tillgången och möjligheten till hjälp att använda tekniken finns i Motala. Per-Arne Larsson (S), Boxholm: Jag anser att de har en betydelsefull roll för att överbrygga den digitala klyftan och i Boxholm har de åstadkommit och gör fortfarande massor på biblioteket. Catharina Rosencrantz (M), Linköping (ordförande i barnoch ungdomsnämnden): Biblioteken är viktiga när det gäller att vara en plats där vem som helst kan få tillgång till datorer. Internetcaféer och dylikt är också bra men biblioteken är en neutral plats och en plats dit t.ex. många äldre söker sig och känner sig bekväma. Biblioteken kan också ge dem som inte har tillgång till dator eller lugn och ro hemma en möjlighet att få tillgång till datorer. Så är det för en del av våra ungdomar som inte har dator hemma. Biblioteken är också en unik studieplats för studenter. Tillgången till utbildad personal är också viktig. Monika Gideskog (M), Mjölby: Jag anser att biblioteken har en stor roll att fylla. Mjölby har varit i framkant när det gäller att hålla i kurser. BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 2-3:

12 Digitala klyftanr Vi kommer att behöva mer än pengar för att hålla samhället med en relevant bibliotekstjänst PERSONLIGT av Anna Bernemalm Min vistelse i södra Kalifornien denna sommar bjuder på politiska iakttagelser som får mig att fundera på framtiden. Under frukosten läser jag i Los Angeles Times att County of Siskiyou av budgetskäl troligen behöver lägga ner sina bibliotek eller åtminstone skära ner budgeten med cirka 80 procent. I kalifornisk politik är inte budgetkriser någon ovanlighet utan snarare regel än undantag. Men Siskiyou kan bli det första county i USA som lägger ner sin biblioteksverksamhet. Lokala räddningsaktioner är redan i full gång och påstås ha samlat ihop pengar för att kunna hålla biblioteken öppna även om det värsta skulle bli verklighet. Om en svensk kommun eller län blev tvunget att spara drastiskt, skulle biblioteken kunna tvingas stänga? Skulle en grupp volontärer finansiera och bemanna biblioteken med egna medel? Skulle detta tillåtas? Många frågor som jag hoppas att vi aldrig behöver svara på. Men frågan om bibliotekens framtid är mer mångfacetterad än att vara eller inte vara. Fram till nu har svårigheten varit att få tillgång till information. Text, tal, musik och bild har behövt lagras, kopieras, distribueras och inte minst letas upp fysiskt. Men snart kan man med endast en mobiltelefon ha tillgång till all världens tidningar, böcker, musik, film och TV. Hindret för detta är snart bara legal då kostnaden håller på att krympa till att bli försumbar. I denna framtid, behövs det en fysisk plats i varje stad och samhälle i form ett klassiskt bibliotek? Under det teknikoptimistiska sena 90-talet när internet, datorer och all annan spännande teknik svepte in, såg jag biblioteken som en gammal relik. Men flera års arbete i IT-branschen varvat med att vara kurseldare för nybörjare fick mig att tänka om. Det är långt ifrån alla som kan, vill eller har råd att på digital väg kunna ta del av all den information en människa i dagens samhälle behöver och som skulle berika deras liv. När tillgången till information ökar lavinartat behöver allt fler av oss hjälp med att hitta det just vi vill ha tag på. Att kunna värdera källor, få tips och råd blir allt viktigare. Interneterans mest framgångsrika affärsidé är att göra detta för hela världen. Jag tror att denna roll blir allt viktigare på allt fler områden. När det gäller exempelvis musik så finns i stort sett allt tillgängligt gratis på illegala fildelningsnätverk. Trots detta börjar legala musiktjänster som till exempel Spotify få ett stort genomslag. Tjänsten erbjuder olika smarta grepp att hitta och spela upp musiken just jag vill lyssna till. En tjänst jag och många andra gärna betalar en slant för. Idag har biblioteken bland annat utlåning av CD-skivor och DVD-filmer. Dessa format är snart förlegade och kommer i stort att vara ersatta av tjänster på nätet. Skall biblioteken vara en värnare av gammal teknik, och i så fall av vilken anledning? Är det för att inte alla har råd med de nya tjänsterna? Kan vara ett tveeggat argument eftersom de nya tjänsterna i många fall är billigare än de gamla. För att man inte vill lära sig ny teknik? Ett argument som kanske tål att vändas på. När man går över till digitala tjänster så blir skalfördelarna ännu tydligare. Idag utvecklas digitala bibliotekstjänster länsvis, vore det bättre att göra det för hela landet? Köpa tjänsterna av någon annan? Det är en spännande tid för biblioteken då de kanske behövs mer än någonsin, samtidigt som de kan ifrågasättas på nya grunder. Vi kommer att behöva mer än pengar för att hålla samhället med en relevant bibliotekstjänst. Vi kanske behöver dessa tjänster mer än någonsin tidigare. Men hur skall de utföras i framtiden och av vem? Namn: Anna Bernemalm Ålder: 45 Bor: Skänninge. Familj: Pojkvän Yrke: Datapedagog på Mjölby Gymnasium och datorgrafik på frilans. Politiska engagemang: Folkpartist, ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Mjölby kommun. Intressen: Läsa, resa, fotografera, rita och måla digitalt och försöka hålla mig i form och svårt att hålla mig från samhällsfrågor i olika former. Läser gärna: Historia, reseskildringar, fakta och samhällsdebatt. En och annan roman eller deckare när andan faller på. Brinner för: Nyfikenheten, upptäcka nya saker och att försöka vara öppen för omvärlden. Framtid: Håller på att flytta till Los Angeles. 12 BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 2-3 : 2010

13 Digitala Klyftan Foto: stock.xchng Ny i Östergötland med biblioteket som ett stöd Att ta sig in i det svenska samhället är inte det lättaste för nya svenskar. Att förstå hur myndigheter och samhällsservice fungerar, lära sig svenska och annat som är nödvändigt för att etablera sig i ett nytt land kan vara rejäla utmaningar. Här kan biblioteken ha en viktig roll. Text: Anne Hederén, Länsbibliotek Östergötland Lärmiljöprojektet, som pågått i två år, har beviljats kr från Kulturrådet för att utveckla och tydliggöra bibliotekens möjligheter att bidra till mångkultur, integration och ökad digital delaktighet för personer i Östergötland med utländsk bakgrund. Långsiktigt handlar det om att uppmuntra till delaktighet i svenskt samhällsliv och demokratiska processer och bidra till ökade möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Regional samverkan Just nu pågår en stor organisationsförändring när det gäller etableringen för nyanlända. Den första december 2010 får kommunerna ett lagstadgat ansvar och blir skyldiga att erbjuda minst 60 timmars samhällsorientering till alla flyktingar. Det finns även ett förslag att samhällsorienteringen ska erbjudas till alla som invandrar till Sverige. Regionförbundet Östsam har ansvaret för att samordna kommunernas arbete med utvecklingen av introduktionen för nyanlända. Ett gemensamt samhällsinformationsmaterial översatt till sex språk har tagits fram som kallas Ny i Östergötland, Bibliotekets roll för samhällsinformation till nyanlända var temat vid en gemensam nätverksträff i april för integrationsnätverket i Östergötland och kontaktpersoner från biblioteken. Då föreslogs bland annat att biblioteket bör medverka som ett moment under introduktionskurserna. Det här skulle vara en möjlighet för biblioteken att nå ut bättre med sin information till alla nyanlända. Att bibliotek respektive flyktingmottagning informerar varandra om aktuell verksamhet på personalmöten var en annan möjlighet som nämndes. I höst träffas nätverken igen för fortsatt samverkan. Arbetsgrupp En arbetsgrupp har bildats bestående av Sofia Larsson, länsbiblioteket, Lena Johansson Boxholm, Magdalena Landl, Linköping och Carina Ljung, Norrköping. Gruppen ska utarbeta ett gemensamt material som stöd för vad biblioteksinformation till nyanlända bör innehålla: n Checklista n Första hjälpen-kit med informationsmaterial n Material om biblioteket att distribuera till integrationssamordnarna Arbetsgruppen ska också ta fram en sammanställning av vilka böcker som bör ingå i ett basutbud. Catherine Szabo, ansvarig för nyanländas etablering på Östsams kansli, ser att det finns en potential i biblioteken som kan leda till nya tankebanor i kommunernas integrationsarbete: När man hör ordet bibliotek är det lätt att man enbart ser möjligheten att låna böcker på hemspråk och hitta lexikon etc. Men biblioteket kan ju också vara så mycket mer. Här finns stora möjligheter som vi bör uppmärksamma t.ex. när det gäller att sprida samhällsinformation, men också att vara en arena för aktiviteter. Vi har ju insett att det händer mycket intressant på biblioteken som vi kanske kan sprida till fler. Språkcaféerna på Norrköpings bibliotek för att träna svenska är ett exempel och studiecirklarna för att lära sig internet är ett annat. Biblioteket är helt enkelt en väldigt bra mötesplats och inspirerande miljö som är öppen för alla. Enligt statistiken är det ju väldigt många med utländsk bakgrund som söker sig till biblioteken så här finns en potential för oss som jobbar med integrationsfrågor att nå ut till många. Just nu måste kommunerna bestämma hur man ska lägga upp sin samhällsorientering. Här behövs mycket mer samverkan. Jag tror vi behöver ruska om i vårt gamla tänk! BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 2-3:

14 Länet runter Åtvidabergs bibliotek först med RFID-teknik Nu är det självbetjäning som gäller på biblioteket i Åtvidaberg och det är radiovågor i stället för streckkoder som registrerar lånen. Åtvidaberg var först i länet med att införa RFID, men fler östgötakommuner är på gång. Text och foto: Agneta Hagelin Ulla Sandqvist testar den nya tekniken när hon lånar två novellsamlingar som ska användas vid högläsning på Koppargården. Det här är ju enkelt, konstaterar hon. Festligt och glammigt värre blev det när biblioteket återinvigdes den 3 maj. Ombyggt, omgjort och med ny teknik. Att Åtvidaberg i början av året blev först i länet med RFID (Radio Frequency IDentification), uppmärksammades bland annat av länsbibliotekarie Kerstin Olsson. När andra pratar om något nytt har Åtvidaberg redan infört det. Här är de i framkant, konstaterade hon. Att mediebeståndet fått chips som sänder radiovågor istället för de gamla pappersetiketterna med streckkoder, är kanske inte det som låntagarna har uppmärksammat mest. Snarare det faktum att det nu råder självbetjäning. Var och en lånar och lämnar tillbaka i särskilda automater som läser av chipsen. Smidigt för alla parter. Låntagarna kan sköta sig själva och personalen får tid över till annat än att hantera låneköer. RFID-tekniken i sig ger också tidsvinster vid inventering, gallring och hyllstädning. Finns det risk att kommuner satsar på RFID-teknik för att i slutändan kunna rationalisera bort personal? Det hoppas jag inte, det har inte varit aktuellt här, säger, Elisabeth Edlund, socialdemokratisk ordförande i Kulturoch samhällsbyggnadsutskottet. Chipsen kan förses med stöldskydd och därmed minska svinnet. Men framför allt finns möjligheter att lägga in ytterligare information som kan underlätta för personer med funktionshinder. Bland annat finns ett hjälpmedel för synskadade som bygger på RFID-tekniken. Det kallas Audioindex och ger låntagaren möjlighet att få information via talsyntes. FOTNOT. Finspång övergick till RFID-utlåning från och med 19 april. Fler bibliotek är på gång med radiovågor Linköping har redan självbetjäning för utlåning och återlämning, men använder sig fortfarande av streckkoder. Enligt bibliotekschef Peter Åström har övergång till RFID-teknik tagits upp ett antal gånger, men i och med förra årets stora sparkrav för Linköpings stadsbibliotek lades frågan på is. Åström håller det dock inte för helt otroligt att huvudbiblioteket kommer att få pengar för att återinvestera i ny återlämningsmaskin, möjligen även för RFID, under Bibliotekschef Birgitta Hjerpe i Norrköping konstaterar att man kommer att söka investeringsbidrag för RFID, trots att det blivit avslag på tidigare års ansökningar. Boxholm inför RFID till hösten och går igenom hela sitt mediebestånd. Chippning påbörjades efter midsommar med hjälp av sommarjobbande ungdomar och veckan efter valet levereras RFID-utrustningen. Då stängs biblioteket för ommöblering och för att få de sista taggarna på plats. Det nya biblioteket får självbetjäning både för återlämning och för utlåning. Månne kommer vår erotiska litteratur att få ett uppsving? Nu hittar vi den undanstoppad lite varstans, skrattar Gen Larsson. Även Motala övergår till RFID. Konverteringen har pågått under våren och sommaren på såväl huvudbiblioteket (inklusive bokbussen) som filialen i Borensberg samt de två gymnasiebiblioteken. Bara på huvudbiblioteket har cirka böcker och tidskrifter chippats. Där avvaktar man med att chippa AV-media, det vill säga ljudböcker, talböcker och filmer, tills de nya automaterna är testade. Utlåningen till allmänheten beräknas kunna börja i slutet av augusti, början september. 14 BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 2-3 : 2010

15 Mjölby satsar med biblioteksplan Länet runt Äntligen har Mjölby kommun en biblioteksplan! I oktober förra året antog kommunfullmäktige en biblioteksplan som gäller från 2010 till och med I den kan man läsa att biblioteken ska främja ett livslångt lärande, demokrati och jämlikhet samt en meningsfull fritid. Men hur ska dessa mål uppfyllas? Text: Anneli Friberg, bibliotekschef i Mjölby kommun Jo, genom att biblioteket får vara en central resurs i kommunens strategiska arbete för att höja medborgarnas utbildningsnivå och e-kompetens. Men också genom att vara en plats där människor och kultur kan mötas både fysiskt och virtuellt. Syftet med planen är att visa på det moderna bibliotekets olika roller och funktioner i kunskapssamhället. I arbetsgruppen, som jobbade med framtagandet av planen under nästan ett år, satt representanter från fyra olika förvaltningar: Kultur- och fritidsförvaltningen, Skolförvaltningen, Utbildningsförvaltningen och Omsorgsoch socialförvaltningen. En referensgrupp bestående av politiker var också med i denna process. För mig som bibliotekschef är det väldigt värdefullt att ha detta styrdokument i ryggen. Jag ser det som ett uttryck för en tydlig politisk vilja till att både stödja och utveckla biblioteksverksamheten i kommunen. Globaliseringen, ny teknik, nya medier, den digitala klyftan och nya användarmönster på biblioteken ställer helt andra krav på biblioteksverksamheten idag än för bara tio år sedan. Detta tycker jag kom med på ett bra sätt i biblioteksplanen inte minst tack vare den dialog vi hade med de politiker som satt med i referensgruppen. Om biblioteksplanen ligger till grund för de satsningar som har gjorts på biblioteksverksamheten är svårt att säga. En sak är i alla fall säker: i Mjölby satsas det på biblioteken. Sedan hösten 2009 har samtliga tre biblioteksfilialer genomgått någon form av renovering eller förändring. Först ut var biblioteket i Skänninge. Befintliga lokaler byggdes om, för att bättre passa verksamheten. I december var det nyinvigning. Vid årsskiftet inleddes de två andra byggprojekten. Biblioteket i Väderstad som är den minsta filialen flyttade vi till en något mindre, men nyrenoverad lokal. Invigningen var i april. Sist, men definitivt inte minst, är biblioteket i Mantorp. Där helrenoverades befintlig lokal plus att vi fick tillgång till lokalen vägg i vägg, vilket innebär att vi har fått dubbelt så stor yta nu. Biblioteket nyinvigdes i början av maj. Biblioteken i Mjölby kommun har nu goda lokalmässiga förutsättningar att utveckla verksamheten ytterligare. För att uppnå målet att främja ett livslångt lärande har vi jobbat medvetet med att se över samt vidareutveckla biblioteket som lärmiljö. Efter sommaren kommer vi i samverkan med ABF att erbjuda bokcirklar på de två största filialerna: Skänninge och Mantorp. Vi kommer också att fortsätta med vår användarundervisning för att bidra till att höja medborgarnas [ ] e-kompetens, som det står i biblioteksplanen. Smått & Gott Finspång har invigt sin lokalhistoriska miljö Lugnet, där man bland annat kan beskåda den glasservis (bilden) som Reijmyre Glasbruk gjorde inför det kungliga bröllopet. Med certifikat från hovet producerades glaskollektionen Felice som består av sex delar: rött vin, vitt vin, öl, snaps, champagne och vatten. Lovisa Sundin från Skoghall är ny barn- och ungdomsbibliotekarie från 1 augusti. Från 16 augusti utökas personalen med 20 procent assistent: Stiina Aro. Finspång finns numera även på Facebook. Dessutom bloggar personalen: Foto: Elisabeth Strömberg BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 2-3:

16 Ministern var där, alla var där och Thomas skrev i sin mikroblogg så här Horn, församling i Linköpings stift, Kinda kommun i södra Östergötland; 913 inv. (2009). Horn består av öppna dalgångsbygder i anslutning till Åsunden m.fl. sjöar i Stångåns vattensystem, omgivna av kuperad, glesbebyggd skogsmark. (ur NE) Text: Thomas C Ericsson Gunnar Kanevads konstverk i Horn. Foto: Elisabeth Strömberg Så lyder inskriptionen på Gunnar Kanevads konstverk som nu pryder entrén till Horns nya bibliotek. Konstnären är bördig från Horn och har med stor entusiasm tagit sig an detta uppdrag. Mitt emot kyrkan ligger den gamla skolbyggnaden som genom åren inhyst allt från skolelever och lärare till distriksläkarmottagning och kommunal förvaltning. Under ca 150 år har byggnaden även varit centrum för ortens bokälskare. För att förbättra tillgängligheten påbörjade kommunen en utredning om vilka lokaler som skulle passa bäst för dagens moderna bibliotek, som ofta omfattar andra kommunala verksamheter som medborgarkontor, turistbyrå m.m. Valet föll på den gamla postlokalen som efter några månaders ombyggnation nu står färdig att invigas. Den som skulle förrätta den officiella invigningen i samband med Världsbokdagen 23 april var ingen mindre än kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. Hon hade uppvaktats med ett mail i februari och efter ett par månaders betänketid så beslutade hon sig för att åka ner till djupaste Östergötland. Här följer Thomas C Ericssons mikrobloggande från invigningen av Horns nya bibliotek, på Världsbokdagen den 23 april :13 Vaknade och vittrade lite mörka moln på himlen. Vädret känns ostadigt. Ibland håller meteorologerna vad de lovar. 07:40 Dricker kaffe. Läser DN. Cecilia Wikström (fp) vill att Sverige ska ge förföljda författare asyl. Viktigt. Kanske borde ta upp det med Lena? 08:31 Öppnar mailen. Lyckönskningar fr Kerstin O, Dan M och Rolf H. Värmer. Rektorn i Horn meddelar att läraren som ska leda barnkören är sjuk, Anna på Cafét tar över. Dom löser allt! Lugnt kring kaffebordet. Allt under kontroll. Förvaltn.chef Jerker sitter på tåget från Kalmar, ringer och kollar läget. Ministern på väg fr Sthlm Lastar in högtalare m.m. i bilen. Åker till Horns nya bibliotek. Anneli och Sofia redan på plats. Viker servetter och kokar kaffe Riggar upp 2 olika ljud- anläggningar (1 inne + 1 ute). En mikrofonhållare saknades. Ringer musikläraren Jenny som tar med en från Musikskolan Provdricker lite kaffe för att kolla styrkan. Klart godkänt Förvaltn.chef Jerker Carlsson och nämndsordförande Lena Käcker anländer bil efter en småländsk kulturresa i Östsams regi. 16 BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 2-3 : 2010

17 Länet runt Snart dags för lunch på Annas Café, ligger ett stenkast från biblioteket. Det börjar regna Konstnären Gunnar Kanevad dyker upp tillsammans med sin sambo Iambe Liffner. Gör dom sällskap till lunchen Caféägarinnan Anna och Jerker hälsar alla välkomna Serveras Åsundengös på en champinjonbädd tillsammans med potatis som rullats i persilja. Behöver man invånarna) och en del hade rest från Kisa och Rimforsa också En hastig guidetur med Ministern på biblioteket. Hon fascineras över hur många volymer som skrivits om Hornoch Hycklinge socknar. 24 st, hittills. tillägga att det smakade gott Annelie sms:ar från biblioteket. Den automatiska dörröppnaren har hakat upp sig. Går över och stänger av strömmen Gun-Britt Monell håller ett lunchföredrag om Horns historia, från istid till nutid på tio minuter. Hon är som ett enmansuniversitet! Lena och Lena talar. Ena högtalaren glapp. Höjer den andra ett par snäpp. Lagom långa tal. En ort som inte satsar på kultur och fritid kommer att dö ut, säger kulturministern Barn från förskolan i Horn drar i snöret och täckelsen faller. Eimer Lieberth blåser en fanfar på sin näverlur. Applåder När dörrarna öppnas till det nya biblioteket väller nästan halva Horn in på biblioteket (åtminstone 287 av de Letar förgäves efter barnboken En låda berättar som hon skrev tillsamman med Ulf Adelsohn (Ulf Löfgren illustrerade, 1990). Fanns inte på något östgötabibliotek. Gallrad? Programpunkterna avlöser varandra som ett pärlband. Elever från Horns skola och Musikskolan framträder. Otroligt duktiga! Guldgossen Ludvig Jansson ringer. Bandet står utanför och undrar när/var de skall lasta in sin utrustning Tre stolta och värdiga vinnare av 9:ans uppsatstävling får dela på 6000:-. En hyfsad veckopeng för ca 2 timmars skrivande! Tänk om alla författare tjänade lika bra Guldgossen Ludvig (bördig från Rimforsa) äntrar scenen med sitt eminenta band. Fina låtar! Fantastiska musiker! Full fart i kaffe- och tårtserveringen. Anneli och Sofia sliter tillsammans med eldsjälarna Maj-Britt och Margaretha, som ställer upp alldeles ideellt! Vilka människor det finns i Horn! Konstnären Gunnar Kanevad babblar lite om sitt liv med bibl.chefen. Behöver inte ställa så många frågor. Gunnar blev nyligen hedersborgare i G:a Linköping, 80 år ung. Still going strong! Filialföreståndaren Mona skriver in flera nya låntagare. Mona går i pension till hösten, hon lämnar ett välordnat bibliotek efter sig! Guldgossen spelar mera. Trummisen gör ett solo på bokhyllor och inventarier. Grymt! En kommunpolitiker slinker in och fikar lite. Uttrycker sitt gillande över satsningen i denna del av Kinda kommun. Viktigt att kommunen och kulturen synliggörs överallt Besökarna droppar av. Mycket tårta kvar. Jerker, Mona och jag tar en bit till, för åtgångs skull ;-) Resten tar Röda Korsets väntjänst med till äldreboendet i Horn. Bra initiativ! Vi plockar undan de sista tomma kaffekopparna. En behaglig tystnad lägger sig över Horns bibliotek. Till och med bokhyllorna ser lite trötta ut efter denna intensiva dag För trött för att läsa en bok. Somnar. Foto: Kinda bibliotek och Rune Jonsson BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 2-3:

18 Länet runter Lärmiljö gav oväntat mervärde Sten Mattsson och Lena Axelsson, Vadstena bibliotek. Foto: Anne Hederén I april 2010 invigdes det nya lärmiljörummet på Vadstena bibliotek. Ett gammalt förråd på drygt nio kvadratmeter var tidigare fyllt med bland annat böcker, tidskrifter, bokhyllor och servrar. Nu finns istället sex datorer, en lärardator, whiteboardtavla, projektor och filmduk. Text: Sten Mattsson, Vadstena bibliotek Genom projektet Biblioteken som lärmiljöer har Vadstena bibliotek fått möjlighet att bygga upp ett lärmiljörum. Resultatet har blivit lyckat och är nu en del av bibliotekets verksamhet. I Vadstena erbjuds enskilda, föreningar och studieförbund möjlighet att använda lärmiljörummet. Under våren har flera studiecirklar i grundläggande datakunskap och släktforskning genomförts. En förening har också använt rummet. Enskilda personer använder kontinuerligt datorerna i lärmiljörummet. En del får då också individuell handledning. När lärmiljörummet är upptaget av grupper så erbjuds de enskilda användarna ytterligare fyra datorer med internetuppkoppling som finns i Smått & Gott biblioteket. Dessutom finns flera uttag för dem som vill koppla upp sin bärbara dator till vårt fasta publika nät. Undervisningen i konsumentkunskap med ca 15 deltagare flyttades på grund av dubbelbokning till lärmiljörummet. Plötsligt fick vi en ny föreläsningssal i miniformat, ett mervärde som vi inte hade räknat med. Även flyktingmottagningen har använt lärmiljörummet för gruppinformation med tolk. Studiecirklar Till hösten är redan ett antal studiecirklar inbokade i lärmiljörummet. Flera föreningar har visat intresse för datautbildning i grupp. Föreningarna kan ha både ordinarie möten och/eller utbildning av funktionärer i bibliotekets lärmiljö. Studiecirklar och föreningar kan även använda bibliotekets lärmiljö utanför ordinarie öppettider. Vid varje gruppbokning och för varje person erbjuder biblioteket en kortare introduktion inom något av följande områden: n Grundläggande datorkunskap n Grundläggande användning av internet n Bibliotekets resurser i datorn och på internet n Ämnesanpassade resurser på Internet utifrån föreningens eller studiecirkelns behov. Boxholm fortsätter sitt lärmiljöprojekt och erbjuder datacirklar för nybörjare i samarbete med Medborgarskolan. En släkt-forskningscirkel och en cirkel om digitalkamera och bildhantering i studieförbundsregi planeras. Föreningar får använda studierummet Atterbomrummet utan kostnad för föreningsträffar och studiecirklar. Boxholms hemträdgårdsförening är först ut med en studiecirkel i höst. Bibliotekspersonalen jobbar vidare med att försöka övertyga politikerna om att Boxholm behöver ett Medborgarkontor med biblioteket som nav. Norrköpings stadsbibliotek har under 2010 anställt tre nya bibliotekarier till filialsektorn; Susanna Lönnqvist, Ö. Husby bibliotek, Stina Sigurdsson och Sara Jonsson, Hageby bibliotek. Mjölby bibliotek har fått tre nya medarbetare; Kristina Johansson, biblioteksassistent, har börjat på biblioteket i Mantorp efter sex månader i Skänninge, Nils Grönlund, bibliotekarie, jobbar delvis med upp sökande verksamhet mot Kriminalvårdsanstalten i Skänninge och Helene Hjertstedt, biblioteksassistent, arbetar på biblioteket i Skänninge. Nyrekryteringarna föranleds av pensionsavgångar; Maj-Len Axelsson som varit anställd på Mjölby bibliotek i 38 år och Solveig Johansson som varit anställd i 32 år, mestadels i Mantorp samt Christina Burman som också varit många år i Mantorp. 18 BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 2-3 : 2010

19 Länet runt Tror du att bemannade skolbibliotek på varje skola kan bidra till förbättrade resultat för eleverna? Om ja, hur? Om nej, varför? Anders Carlsson (C), Valdemarsvik: För vår del är detta en utopi att tro att vi skall ha möjlighet att ha bemannande skolbibliotek på alla skolor till 100 %, däremot tror jag att biblioteket har en viktig roll att spela tillsammans med skolan. Inga-Arnell Lindgren (C), Ydre: Det viktigaste är inte bemanningen utan att biblioteket är öppet när skolan är öppen. Eleverna i de högre årskurserna kan ofta ta ett bra ansvar för att finnas vissa tider på biblioteket och vägleda de yngre, om de får förtroende och man visar att man litar på dem sedan kan visst stöd från bibliotekarie behövas, lämpligtvis från kommunbiblioteket. Att väcka ungas intresse för böcker och läsning är inte att ställa krav på att x antal sidor eller böcker ska läsas under viss tid utan att få dem intresserade och se vilka andra möjligheter det finns via böcker och bibliotek. Lennart Haraldsson (S), Åtvidaberg: Ja, önskemålet/visionen vore att det skulle finnas en utbildad bibliotekarie på varje skola, som kan metoder för lässtimulans. Åter igen, vi vill möta barnen där de är (på skolan är de många timmar). Skolbiblioteken skall bjuda till spontana besök, där man träffar sina kompisar och lär sig något nytt. Per-Arne Larsson (S), Boxholm: Vi har bemanning till viss del och jag är övertygad om att detta har betydelse för barns utveckling. Personalen och barnen kan då mötas i en dialog och därigenom får barnen med stor säkerhet ökat intresse för läsning och handledning i kunskapsutvecklande sökande. Monika Gideskog (M), Mjölby: Ja det tror jag. Det är som att vara kund i en affär, med trevlig service går du dit lite oftare. Bibliotek är idag inte bara böcker det är så mycket mer. Vi ställde frågan via e-post till kommunstyrelsens ordförande i respektive kommun i Östergötland. Kinda och Ödeshög har inte svarat. Tommy Palmqvist (S), Vadstena: Det är viktigt med så nära kontakter som möjligt för att får barn att känna sig intresserade och bekväma i sällskap med böcker på biblioteken och också den miljö som finns där. Sedan är många barn mer bekväma med datorerna och deras värld varför det är viktigt att visa rätt vägar att utnyttja dem i syfte att förbättra studieresultaten. Om inte annat så är datorn ett obligatorium i högre studier och stora delar av arbetslivet. Mattias Ottosson (S), Norrköping: Vi måste se att elever är olika, har olika förutsättningar och olika bra tillgång till hjälp hemifrån. Jag anser att kommunens resurser, inom olika områden, ska styras dit behoven är störst. På vissa skolor är det ett bemannat bibliotek som behövs. På annan skola handlar det om mer personal eller extraresurser, på en tredje fler datorer osv. Magnus Berge (C), Söderköping: Skolbibliotek med tillgång till utbildad personal som stöd för både lärare och elever har vi på vår gymnasieskola, vilket bidrar till skolans höga kvalitet och goda resultat. Vår ambition är att också utveckla tillgången till bibliotekarie på grundskolans bibliotek. Samarbetet med folkbiblioteket och att vänja barnen vid att använda det måste dock också i fortsättningen vara en viktig del i arbetet. Eva Isaksson Ribers (M), Motala: Jag tror att det är viktigt med både tillgång till böcker och kompetens i forma av en skolbibliotekarie vilket vi redan infört på alla skolor. Denny Lawrot (C), Finspång: Ja, det skulle vara positivt om vi kunde ha alla skolbibliotek bemannade. Däremot så är ekonomin inte så positiv, så att det kan verkställas idag. Catharina Rosencrantz (M), Linköping (ordförande i barnoch ungdomsnämnden): Vi har valt att satsa på att bygga upp Fokusbibliotek på åtta skolor i kommunen. Vi har också anställt en skolbibliotekschef på utbildnings kontoret för att driva och utveckla skolbiblioteksfrågorna. Ett Fokusbibliotek är en kvalitetsstämpel och innebär att det ska finnas minst en fackutbildad bibliotekarie. Dessa ska kompletteras med bibliotekspedagoger som stöd för lärarna. Varje bibliotek har fått kr för inköp av litteratur. De bibliotek som inte är fokusbibliotek har fått kr för att förbättra utbudet av litteratur. Inför årsskiftet 2009 satsades ytterligare kr på de skolbibliotek som inte är Fokusbibliotek. Fokusbiblioteket har till uppgift att utveckla och samordna skolbiblioteksverksamheten på en skola. Vi satsar också på att integrera folkoch skolbiblioteken på de skolor/orter där det annars är svårt att få bibliotek av bra standars. Så sker i Vist där folkbiblioteket i Sturefors flyttar in tillsammans med skolbiblioteket i Vist skola. En bibliotekarie anställs till folkbiblioteket och en till fokusbiblioteket. Därmed får skolan, barn, ungdomar och vuxna i Sturefors ett gemensamt bibliotek. Denna satsning med ett integrerat folk- och skolbibliotek görs även på Rydsskolan under Vi arbetar långsiktigt och målmedvetet för att höja kvalitén på våra skolbibliotek och samordna resurserna där skolorna är för små för att själva kunna bära ett eget bibliotek. BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 2-3:

20 20 BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 2-3 : 2010

Visa mer

Top Articles
Latest Posts
Article information

Author: Sen. Emmett Berge

Last Updated: 02/12/2023

Views: 6500

Rating: 5 / 5 (80 voted)

Reviews: 95% of readers found this page helpful

Author information

Name: Sen. Emmett Berge

Birthday: 1993-06-17

Address: 787 Elvis Divide, Port Brice, OH 24507-6802

Phone: +9779049645255

Job: Senior Healthcare Specialist

Hobby: Cycling, Model building, Kitesurfing, Origami, Lapidary, Dance, Basketball

Introduction: My name is Sen. Emmett Berge, I am a funny, vast, charming, courageous, enthusiastic, jolly, famous person who loves writing and wants to share my knowledge and understanding with you.